Hej alla driftiga!
Rykande färsk på drifig.nu, kastar mig ut i forum med en gång

Jag behöver råd. Eller behöver jag komma över rädslan att kasta mig ut från komfortzonen? Både och skulle jag tro. Risken är att inlägget blir av den längre sorten, hoppas någon tar sig tid att läsa

Kort om mig:
27 år. Utbildad hälsopedagog, fil. kand examen i pedagogik och folkhälsovetenskap som andra huvudämne. Utbildningen är bred, därav kan jag lite om mycket. Gick ut juni -10 och har sedan dess arbetat med coachning för arbetssökande (tillsvidareanställd). Ett jobb som jag tänkte skulle vara en bra merit till mitt framtida mål- att jobba som hälsopedagog i företagshälsovården. Har blivit kvar längre än tänkt i min nuvarnade tjänst.. det är ju bekvämt med tillsvidare..

MEN till största delen beror det på att det är otroligt svårt att få in en fot i företagshälsovården. Det jag skulle jobba med där, är vägledning inom kost, träning, hälsa i allmänhet. Jag skulle hålla i föreläsningar och utföra hälsoprofilbedömningar- HPB.
Tanken att starta eget har funnits där, men längre fram i tiden. Har velat skaffa mig yrkeserfarenhet inom branschen först. Och nu.. be careful what you wish for..

.. har jag kontakt med ett företag som ska starta upp som befintligt sedan 5 år, men som en del i ett större "hälsocentrum" där et mesta tänkbara inom hälsa kommer att finnas. Där alla är sin egen men samarbetar under samma företagsnamn. Ja jäklar... detta är en av mina drömmar. Jag vill jobba på det viset!!
Så vad stoppar mig.. fick kontakt med företaget en vecka innan jul och för en vecka sedan fick jag veta att de vill ha med mig på tåget. Har en idè om ett upplägg som är långt ifrån klart, men som handlar om just utförande av HPB och vägledning inom kost, hälsa, träning. Varit på nyföretagarcentrum och fick rejält motstånd, då hyran det aktuella företaget ville ta ut för "mitt" rum var fånigt hög (de hyr hela lokalen och hyr i sin tur ut rum till var och en som kommer att ha sin verksamhet där). Hitta en annan samarbetspartner, tyckte vägledaren. Fick motstånd från flera håll och började inse att jag skulle få slita rejält med den hyran. Tiden är en annan aspekt.. de slår upp portarna i mars. Om TVÅ månader. Jag är nollställd när det gäller eget företagande, kan inget om det = massor att läsa på. Funderingar som "klarar jag detta?", "är det rätt tid?", "kan jag göra detta utan att ha arbetat med exakt det som min utbildning innehåller, ger det ett seriöst intryck?", "konkurrensen är galet hög".. osv.
Jag flippade och tackade nej till erbjudandet, tänkte att jag vill ha mer tid på mig för att hinna läsa in mig i mina ämnen lite extra och för att läsa på om företagande.
De hänger kvar, vill att jag ska tänka om, vill omförhandla hyran så att den passar min situation och mina förutsättningar.. ett helt nytt läge alltså och nu blir jag återigen sugen på att hoppa på detta tåg. Vacklar fram och tillbaka och vet varken in eller ut.
Rätt känsla finns, det skulle vara fantastiskt kul.. men rädslan är ihängande. Min största oro är ekonomin.. jag har inget kapital att satsa, kommer att få ta ett lån. Vad händer om det inte går runt, osv.
Här är jag nu:
Insett att jag inte kan släppa allt och kasta mig in i detta med tanken att jag ska kunna leva på det NU NU NU. Jag får smyga igång och se vart det tar mig.
Har kollat med chefen om jag kan gå ner till 80%.
Ska träffa aktuella företaget i slutet av veckan för att omförhandla hyran osv.
Ska boka in fler vägledningar.
MEN.. jag är fortfarande rädd, samtidigt så tror jag på mig själv och ser detta som en fantastisk möjlighet och en utmaning att bita i.. detta är fullständig och skär skräckblandad förtjusning.
TACK du som orkat läsa hit. Nu undrar jag, spontana åsikter/reaktioner på min situation? Är det möjligt att vara startklar för eget företagande på 2 månaders tid?! (vill senarelägga min start och hoppas att de fortfarande är intresserade. Möjligen kommer jag föreslå att jag är startklar till maj).
Vänlig hälsning/ förvirrad